När jag återvänder hem till Sverige från Paraguay (där jag just nu befinner mig för att hålla en mediakurs med betoning på opinionsbildning, värderingar och pressetik) måste jag se om det finns någon Ratzlaff i den svenska telefonkatalogen. Jag har aldrig träffat på namnet förut.
Inte förrän härom kvällen, när jag var hembjuden till professor Gerhard Ratzlaff vid Universidad Evangelica del Paraguay. Vi åt pizza och talade om mennoniterna. Jag stod för frågorna och han för svaren.
Gerhard Ratzlaff är mennonit och har som historiker skrivit böcker om denna kristna rörelses ställning i Paraguay. Han gav mig sitt visitkort och frågade, om efternamnet var bekant i Sverige.
Gerhards förfäder kom ursprungligen från Ryssland, och någonstans i släktträdets rotsystem finns enligt vad han hört en svensk soldat på krigiskt uppdrag i öst. Gav han rent av  släkten sitt namn? Det låter inte svenskt, sa jag, men lovade att kolla.
  Mennoniterna, med ursprung i den frambrytande reformationsrörelsen i 1500-talets Centraleuropa, gjorde det svårt för sig genom att vara konsekventa pacifister. Den tidens härskare ville ha undersåtar som var villiga att dräpa och låta sig dräpas för maktens skull. Och så mycket bättre har det väl dessvärre inte blivit sedan dess.

Varken nazismen eller kommunismen gav mennoniterna någon ro i Europa.

Mellan 1920 och 1950 tog många sin tillflykt till Paraguay, där de fann bördig mark och befriades från militärtjänst. En ödes ironi är förstås att också ledande nazister tog sin tillflykt hit när Hitlers välde rasade.
På flygplatsen här i Ascunsión såg jag för första gången några representanter för mennoniternas traditionalister. Några äldre män i snickarbyxor och hatt, kvinnorna i svarta klänningar och hucklen. De stack verkligen ut i den moderna miljön.
Men långt ifrån alla mennoniter tycker att man ska ha järnhjul på traktorn och åka häst och vagn till kyrkan. I deras kolonier kan man finna datorstyrda, hypermoderna jordbruk och livsmedelsindustrier. Och många har funnit mer urbana framgångsvägar, som professor Gerhard Ratzlaff.
Paraguay, landet i Sydamerikas hjärta, har inte enbart tagit emot européer på flykt.
En morgon äter  jag frukost tillsammans med Hernan Pino Avila, en chilenare vars ansikte tycks skuret i mörkt trä. Som gerillasoldat kämpade han mot Pinochet men tvingades fly för att rädda livhanken. I Argentina mötte han Jesus och blev frälst, berättar Hernan, och nu är den forne gerillasoldaten i Paraguay för att predika evangelium.
Gemensamma kontaktytor gör kanske att jag möter just de här människorna, pacifistiska mennoniter och gerillasoldaten som bytt geväret mot Bibeln. Men lite märkligt känns det att möta så många fredens apostlar i Paraguay, ett land med ytterst våldsam historia. Och lite hoppfullt.